Restauranger och annan mat i Coronans fotspår – vägen framåt!
En del av verkligheten som påverkats mycket av pandemins framfart är maten. Samtidigt som restaurangkonsumtionen gått ned har dagligvarukonsumtionen gått upp.
Enligt internationella IHL Group har dagligvaruhandeln i hela världen ökat med ca 225 miljarder dollar, eller nästan 2 000 miljarder kronor fram t o m november 2020, att jämföra med den totala årliga daglivaruomsättningen i Sverige på 320 miljarder kronor (på världsnivå har alltså dagligvaruhandeln ökat med över 6 gånger Sveriges totala dagligvaruomsättning).
Intäkterna till hotell och restaurang har minskat med nästan 1 000 miljarder dollar, eller 8 300 miljarder kronor, vilket kan ställas mot Sveriges totala årliga restaurangomsättning på 150 miljarder kronor.
En nordamerikansk studie från våren 2020, The impact of COVID-19 on eating, restaurants and fast food chains (MiQ Better connected marketing, maj 2020), visade på tydliga effekter på konsumenternas beteende. Under våren köpte konsumenter i USA och Kanada mer mat för hemleverans än tidigare, medan mat man hämtar själv, take away, låg på en ungefärligen konstant nivå under våren. Man kunde se skillnader över veckan, man beställde mer mat hem på vardagar, 12 % mer än tidigare, med tisdagen som peak. På helgerna var skillnaden snarast negativ, sannolikt för att konceptet ”helg” inte var lika tydligt när man var i lock down. Lunchbeställningarna (+ 18 %) ökade också mer än kvällsbeställningarna (en ökning med 3 % för middag, och en minskning med 11 % för sena kvällar och nätter – beror detta på att man inte var ute och rumlade och därför inte beställde mat hem när suget satte in på nattkröken?).
Det syntes också att man utforskade nya restauranger att beställa ifrån – och tog längre tid på sig vid beställning, vilket kanske inte är så konstigt när man inte slentrianbeställer ”det vanliga”.
Innan pandemin var den genomsnittliga tiden det tog att lägga sin beställning knappt sju och en halv minut, under våren var den drygt nio och en halv minut. Men man kunde också – paradoxalt nog – se att konsumenterna lade mer tid på matlagning – i synnerhet under veckan. Och man lade mer tid på alla sorters matlagning – utom ”meal prep”, d v s matlådor. Helt naturligt eftersom man satt hemma och inte behövde ta med sig en matlåda till jobbet. RSDs egna analyser under 2020 antyder detsamma.
”Man lagar mer mat och äter mer – och längre – hemma”
Under september genomfördes en online-enkät-studie i 10 europeiska länder (däribland Sverige), med totalt 5 000 svarande, COVID-19 impact on consumer food behaviors in Europe (EIT Food, december 2020). Resultaten redovisades i början av december, och den visade bl a att det har skett en ökning av hur mycket man planerar hur man handlar mat, 45 % säger sig planera mer. Däremot har impulsköpen minskat med i snitt 25 %. Den yngsta gruppen (18-35 år) har uppvisat störst förändring, den äldsta (55+) minst.
Man lagar mer mat och äter mer – och längre – hemma, vilket stämmer överens med den tidigare utredningen från Nordamerika.
Samtliga länder visade ett ökat inköp av billigare matvaror, vilket inte riktigt stämmer med de tal som HUI Research redovisade för Sverige i december, där lade vi mer pengar på lite dyrare mat – man kan spekulera i om det var för att kompensera uteblivna restaurangbesök. Att Europa som helhet handlat billigare varor kan också bero på att stora delar av befolkningen har fått mindre pengar att röra sig med, enligt EIT Foods undersökning hade hela 47 % av de tillfrågade problem med att få ihop pengar till matinköp, där Sverige står ut som ett av de länder där de ekonomiska svårigheterna varit väsentligen mindre.
I EIT Foods enkät ställdes även frågan vilka matvarutyper som man handlat mer av. Även här kan vi se något av en paradox, de grupper som ökat mest var dels frukt och grönsaker – dels godis och snacks!
Alkoholkonsumtionen minskade enligt EIT Food i alla länder utom Finland, UK och Sverige, där den i stället ökade, vilket stämmer väl överens med de svenska siffror som redovisats.
Den europeiska studien ställde också frågan om man tror att några av de redovisade beteendena kommer att ligga kvar även efter pandemin – och en stor del sa att de sannolikt kommer att ha ändrat sitt köpbeteende permanent. Man pratar ex vis om att även fortsättningsvis handla mer lokalt, lägga mer tid på matlagning och äta mer varierat. Eftersom detta är en konsumentenkät bör man dock ta utfästelser om den egna framtiden med viss försiktighet, då det brukar vara så att respondenter gärna överdriver sina egna goda beteenden.
Hur kommer då framtiden att te sig för restaurangnäringen och dagligvaruhandeln?
Ja, en trend som vi redan börjar se, och som sannolikt kommer att förstärkas, är ett utökat utbud av ex vis delikatesser och mat för avhämtning på restauranger – t ex att man kan köpa en middagskasse, där maten är förberedd och man kanske bara måste göra det allra sista själv. Det kan vara att maten kräver ytterligare något tiotal minuter i ugnen, vilket ger en bättre måltidsupplevelse än avsvalnad och därefter uppvärmd färdig mat. Vi kommer förmodligen också att kunna se ökad försäljning av mat över disk i restaurangnäringen, både vad gäller tillagad mat, delikatesser och rena råvaror.
Som vi sagt flera gånger förut, det är den som vågar tänka nytt och utmana sina egna gränser, som kommer att gå stärkt ur pandemin. Vad tror du? Ring eller maila gärna oss på RSD.
Tillsammans hittar vi vägarna framåt.
Artikelförfattare:
Lisa Lagerén, Partner RSD
