Resandeströmmar

Stationer och andra kollektivtrafikterminaler utmålas ofta som goda lägen för detaljhandel, matställen och annan kommersiell service – men är det verkligen så?

Först och främst: det är skillnad på stationer och stationer och terminaler och terminaler. Resandeströmmens storlek och karaktär är lokalt beroende och det öppnar och stänger dörrar. Till exempel genererar stora resandeströmmar förstås mer intäkter (omsättning) än små, och regional- och fjärrtågsresenärer mer än pendelresenärer.

Olika resandegruppers kommersiella betydelse för handel och service i stationer/terminaler av olika storlek illustreras i nedanstående bild. Omsättningen vid stor station har fått index 100.¹

Inköpen per resenär är större för den stora stationen/terminalen än den lilla – oavsett vilken resenärsgrupp vi studerar. Detta beror i första hand på att utbudet i den större stationen/terminalen är större och mer varierat och därför förmår fånga upp efterfrågan bättre, den lilla stationens/terminalens utbud når helt enkelt inte upp till nödvändiga kritiska massor.

Fjärrtågsresenärer spenderar mer på mat och inköp än pendeltågs- och tunnelbaneresenärer, vilket beror dels på att de har en längre resa framför sig, dels att de vistas längre på stationen innan resan startar, vilket gör att de har längre tid på sig att göra inköp eller få i sig något. Båda resandetyperna handlar dock betydligt mindre än till exempel resenärer med flyg, som i synnerhet när det gäller utrikestrafik med tvång uppehåller sig på flygplatsen längre och ökad uppehållstid ökar försäljningen. Kanske kommer det generellt ökade säkerhetstänkandet tvinga fram ökade uppehållstider för tågresenärer. Vi koncentrerar oss i detta nyhetsbrev på terminaler för markbundna transporter.

Den genomsnittliga inköpssumman för en resenär med allmänna färdmedel (flyg exkluderat) ligger mellan 10 och 30 kr enkel resa, utspritt över hela resan, d v s på startpunkten, målpunkten och eventuella bytespunkter däremellan. Dessa inköp är framförallt dagligvaror och mat/dryck. Sällanköpsvaruhandeln utgör en mycket liten del.

För våra allra största stationer med fjärrtågsresenärer ger resandeströmmen ett möjligt omsättningstillskott för stationens/terminalens handel och matställen på mellan 300 och 700 Mkr per år. De allra största tunnelbane- och pendeltågsstationerna (med ett passagerarantal på minst 75 000 påstigande personer dagligen), kan ha en efterfrågan från resandeströmmen på uppemot 300 Mkr, vilket ger ett betydande etableringsunderlag.

När det kommer till mindre och mellanstora tunnelbanestationer eller bussterminaler kanske man bara kan räkna med ett omsättningstillskott på upp till 50 Mkr per år, fördelat på dagligvaror och mat/dryck, vilket i bästa fall ger underlag till två kiosker inkl enklare servering, ner till nära noll. Övrig omsättning genereras av boende och arbetande i stationens eller terminalens närhet.

Framtida kundstruktur, som bl a innefattar rekryterade resande från flyget, pga såväl den pågående pandemin som det ökade klimattänket, ställer nya krav och ger nya möjligheter vid etablering av handel och matställen.

Möjliga koncept för en mellanstor station eller terminal brukar vara:

  • Snabbservice så som kiosker, apotek, kaffebarer, kemtvätt, sko- & nyckelservice, blomsterhandel, take-away, utlämningsställe etc.
  • Vardagshandel med småelektronik, hem & inredning, presenter, optiker.
  • Kanske även kommersiell och offentlig service – vård, tandläkare, naprapat, bibliotek, gym, frisör, nagelsalong.
  • Pop-up-butiker, som dock bör användas med varsamhet.
  • Beklädnad uppnår i de flesta fall inte den s k kritiska massan.

Det är viktigt att tänka på

  • att platsen fysiskt blir rätt utformad ur ett kommersiellt perspektiv.
  • att koncentrera verksamheterna (butikerna och matställena) till ett fåtal områden i stationen/terminalen så att de olika enheterna kan dra nytta av varandras flöden. Handel föder handel.
  • att ha fokus på kunden: lättorienterat med tydliga siktlinjer och utformat för ”snabba” besök och köp. Annat mind set än i traditionell galleria.
  • att handplocka koncepten och de personer/företag som ska driva dem för att nå det bästa möjliga värdskap och attraktionsnivå.

Avslutningsvis: en station eller en terminal kan och bör ha handel, matställen och service i övrigt som i väl avvägd omfattning och med en väl anpassad utbudsprofil drar nytta av och servar resandeströmmarna. Endast i yttersta undantagsfall kan resandeströmmen ensam ge underlag för ett komplett framgångsrikt köpcentrum, men klok samordnad stadsbyggnad för stationen/terminalen och den omgivande stadsdelen kan öppna intressanta möjligheter i den riktningen. Detta kräver kvalificerad marknadsanalys och fysisk skissning.

I detta brev har vi inte särskilt beaktat effekterna av den pågående Covid-19 pandemin, som just nu drastiskt förändrar våra resebeteenden, utan blickar framåt mot en någorlunda Covid-fri framtid. Om du vill läsa mer om pandemin finns bl a vårt nyhetsbrev från oktober 2020 med de senaste siffrorna.

 

¹ Den sakinformation om trafikanters inköp etc som vi ger i detta brev baseras på en stor mängd studier under ett tiotal år, därtill information från offentliga källor som sscd,.se, SLL, SJ, KTH mfl


Artikelförfattare:
Lisa Lagerén, Partner RSD