Gårdagens urbana utbud är morgondagens fiende

Går det att se på en stad om man jobbar aktivt? Ja, vi skulle säga det. Den som jobbat länge med stadsutveckling kan lätt skilja på en stad i utveckling och en stad i stagnation.

Vi på RSD besökte tidigare i höst en stad i mellansverige som vi inte besökt på ett par år. Redan vid det förra besöket hade man stora problem med tomma lokaler och konkurrens från andra städer och köpcentrum. Det hade inte hänt mycket sedan sist och det fanns nu ännu fler tomma lokaler. Tomma skyltfönster med kvarglömda trappstegar och flämtande lysrör. Flera års utveckling har gått förlorad genom att man inte gjort något, och detta dessutom i en ort som hade förutsättningar att gynnas av de pandemirelaterade förändrade handelsmönstren.

Skillnaden blev ännu mer tydlig när vi på RSD några veckor senare besökte Västervik. Det är en stad som de senaste decennierna jobbat synnerligen aktivt med sin samverkansorganisation, stråkutveckling, etablering, belysningsprojekt, gestaltning och mycket mer. Här finns inte så många lediga lokaler, gatorna har ett samlat utbud och man ser fler och mer diversifierade butiker än man kan förvänta sig i en stad av denna storlek. Västervik visar att det går. De har inte fått något gratis, utan det ligger mycket arbete och mycket samarbete bakom de lyckade insatserna.

Vi lämnar det andra pandemiåret bakom oss

Hur påverkar det vår stadsutveckling? Vi har under hösten fått siffror på hur det första året av pandemi påverkat staden. Vi på RSD hade nog förväntat oss att 2020 års siffror skulle se annorlunda ut, att den generella handelsstatistiken skulle se sämre ut än vad den egentligen gjorde. På riksnivå var tillväxten i den fysiska handeln nära nog noll, något negativt för sällanköps-varuhandeln och något positivt för dagligvaruhandeln, men effekterna har givetvis varit större för vissa branscher och vissa regioner och förlusterna för enskilda aktörer har varit omfattande.

Vi har sett en viss återhämtning av både besöksflöden och handelssiffror under 2021. Men tydligt är att en del av de trender vi såg innan har accelererat under pandemin, som exempelvis e-handeln, som under 2020 växte med 40 %, vilket betyder att vi i princip rest rätt in till 2025 under ett enda år. Under 2021 har e-handelstillväxten hittills legat mellan 10 och 15 procent, d v s vi är tillbaka på de tillväxtnivåer vi såg innan pandemin.

Det vi också ser är att de externa handelsplatserna – där man inte har några allmänytor inomhus – har gynnats under pandemin, liksom de mindre städerna och centrum i våra större städers förorter, på bekostnad av stora inomhuscentrum. Något som också blivit tydligt under pandemin är lokalpatriotismen, både på mikro- och riksnivå. Frågar man invånarna varför de besöker sin stadskärna är det in ovanligt att en av de främsta anledningarna är att man vill gynna sin lokala handel.

 

Utbudet utmanar invanda tankesätt

Utbudet blir en utmaning och knäckfråga under kommande år. Om utbudet blir sämre och spretigare påverkas givetvis hela stadens attraktivitet, men förändringarna i utbudet har också stor påverkan på övrig stadsplanering. När den fysiska handeln minskar, vad kommer i stället? Hur planeras tillgänglighet och trafik när villkoren förändras?

Det som man också ska komma ihåg är att olika utbud kompletterar varandra. Allt kan och bör inte ligga i stadskärnan, och det är ofta samma människor som handlar i de olika typerna av centrum, men man har olika behov vid olika tillfällen: när stadskärnan är viktig för sin mysighet och sin variation av handel och andra verksamheter är det externa handelsområdet viktigt för sin rationella utformning, goda biltillgänglighet och stora utbud.

Spaningen här är att det inte går att ersätta något med samma sak. Försvinner en skobutik kan man inte förvänta sig att man kan etablera en ny skobutik. Skobranschen förändras. Kanske ska man söka en optiker, ett bibliotek eller en vaccinationscentral. Förnyar man en gata och några p-platser försvinner så behövs de inte alltid ersättas med nya p-platser. Resvanorna förändras. P-platsen kanske ska ersättas av cykelparkering.

Tomas Kruth och Lisa Lagerén, RSD