Pandemin och stadsutvecklingen, januari -21

Pandemin har förändrat förutsättningarna för utbudet i både städer och handelsplatser. Med undantag för en något bättre period under sommaren och tidiga hösten har det varit en tuff period för handel och besöksnäring. Men egentligen är det här en utveckling som börjat långt tidigare, och som nu har accelererat.

Digitaliseringen, förändrade konsumtionsvanor och ett ökat hållbarhetstänk har sedan länge ändrat förut-sättningarna för handeln. Under pandemins inledning skapade detta såväl vinnare som förlorare. Vi såg en ökad omsättning i dagligvaruhandeln (både i fysisk butik och på nätet), bygghandel och gör-det-själv och ex vis trädgårds-blommor. Däremot såg många restaurangaktörer omsättningsförluster på över 70 %. Enligt SCB minskade restaurangomsättningen totalt med nästan 40 % under kvartal två och med drygt 15 % under kvartal tre.

Hårdast drabbade är hotell­restauranger, trafiknära restauranger, personalrestauranger och nöjesrestauranger. Minst drabbade har snabbmatsrestauranger varit, som t o m såg en liten uppgång (knappt 3 %) under tredje kvartalet jämfört med samma period föregående år.

Detta slog så klart hårt mot stadskärnorna, där restauranger och upplevelser är en viktig del, som dessutom historiskt har haft en kraftig tillväxt, medan handeln utvecklats mer blygsamt.

Under tredje kvartalet 2020 ökade e-handeln med 39 %, enligt HUI och Postnord (att jämföra med 49 % under andra kvartalet), och prognosen för e-handeln ligger nu på minst 33 % upp under hela 2020 jämfört med 2019 (innan pandemin var den prognosticerade ökningen 11 % för helåret 2020).

41 % säger sig enligt HUI och Postnord handla mer på nätet än innan pandemin och prognoserna för julhandeln gav vid handen att e-handelsinköpen skulle öka med 26 %. De slutliga siffrorna för julhandeln kommer först i februari, men givet de ökade restriktionerna är 26 % sannolikt i underkant. Detta ändrar naturligtvis hur man måste hantera våra stadskärnor i fortsättningen.

En utveckling vi sett under pandemin är att de stora köpcentrumen och våra storstäders innerstäder har drabbats hårt, medan mindre städer och förortscentrum klarat sig bättre. Sannolikt beror detta på den ökade graden av hemarbete, vilket betyder att arbetspendlingen till de större städerna minskat, och att man upplever det som obehagligt att vistas i inomhusmiljö med främlingar under längre tid än nödvändigt. Frågan är hur länge denna effekt håller i sig.

Vi har hittills pratat om omsättningsminskningar för handeln och besöksnäringen. När nu pandemin har blivit utdragen kommer förlusterna flyttas över även på fastighetsbranschen, som nu ser minskade hyresintäkter och tomma lokaler. Blir påverkan på fastighetsbranschen stor så kommer detta dessvärre hämma nödvändiga investeringar och anpassningar inför det framtida utbudet.

Men vilket utbud kommer våra handelsplatser och städer ha? Varför kommer vi att vilja besöka framtidens städer?

Det vi vet är att vi måste jobba tillsammans! Det är bara tillsammans som idéer kan gro och omvandlas till förnyelse och utveckling. Det är bara tillsammans som vi kan fånga stadens själ och identitet som är grunden för all platsutveckling.

Allt ställs nu på sin spets. Affärsmodeller utmanas, gamla beprövade säljmetoder blir omoderna och den kund vi möter efter pandemin är inte densamma som innan. Man får inte underskatta kraften i den förändring vi går igenom. Vi måste likaså förändra våra sätt att samarbeta och samverka för att möta utmaningarna. Den handelsplats som bäst lyckats att organisera sig har alltid haft störst framgång. Nu blir sannolikt förmågan att samarbeta helt avgörande för att lyckas.

Framtidens utbud kommer att bli en ödesfråga. För att skapa ett intressant utbud måste vi tillsammans hitta en färdriktning, en etableringsstrategi, som alla kan jobba efter och känner sig delaktiga i.

En väl förankrad, genomarbetad och gärna visualiserad etableringsstrategi kommer möjliggöra nya etableringar, fastighetsinvesteringar och utveckling av spännande mötesplatser samt ge en gemensam spelplan som beslutsunderlag för investeringar och samhällsplanering. Strategin blir också en metod för att tydliggöra hur visionen länkas till översikts- och detaljplaner.

Butiker som etableras måste vara relevanta för sin marknad och sin plats och det kan uppnås bl a via:

• Tydliga och lättillgängliga handelsplatser med identitet
• Skapa en mångfald i utbud av upplevelser, kultur, vård, hälsa och service vid sidan av handel och besöksnäring.

Fastighetsägare, kommun och stadskärnans aktörer måste nu mer än någonsin arbeta tillsammans för att hitta en väl fungerande mix:

• Kanske passar just den butiken bättre i grannens hus, där det är närmare till busshållplatsen, än i mitt?
• Kanske ska man försöka samla modebutikerna i något eller några stråk i stadskärnan?
• Kanske bör de kommersiella serviceenheterna som frisersalonger ligga på samma stråk som icke-kommersiell service som bibliotek?
• Kanske måste den stora butikslokalen delas upp i mindre och anpassas för nya branscher, koncept och distributionslösningar?

---

Artikelförfattare:
Lisa Lagerén, Partner RSD

Tomas Kruth, Processledare RSD